onsdag 28 januari 2015

Ungdomar, sex och kondomer - Skillnader Italien - Sverige?

Varje morgon när jag parkerar min lilla röda bil på en självuppfunnen parkering nära min arbetsplats i Rom, får jag se upp för var jag sätter ner fötterna. Det är fullt med kondomer på asfalten! Min arbetsplats ligger i ett affärskvarter som kryllar av kostymklädda män och eleganta kvinnor på dagarna,  men som är väldigt lugnt på kvällarna. Det blir alltså en självklar mötesplats för ungdomarna som bor i närheten. Det är inte så isolerat att det anses farligt, men ändå så pass lugnt att man kan få vara ifred en stund. Varje morgon när detta händer tänker jag...

Bild: https://www.flickr.com/photos/comodo-preservativi/4007412061/
Jag är glad att se att så många ungdomar faktiskt använder kondom. Det är oerhört viktigt idag i ett samhälle där AIDS är vanligt och aborter borde kunna undvikas. Idag finns det knappast någon som inte vet hur barn blir till, varken i Sverige eller i Italien. Jag vet inte i hur stor utsträckning man använder preventivmedel i detta katolska land, men jag har en känsla av att man pratar för lite om hur viktigt det är att skydda sig. Vi vet ju att den katolska kyrkan är emot preventivmedel, men vi vet också att den är oerhört förlåtande. Om alla människor som "syndar" i Italien skulle sluta gå i kyrkan skulle kyrkorna vara näst intill tomma.

Det italienska samhället har en tendens för att blunda för ungdomarnas kärleksliv. Enligt den katolska kyrkan ska man inte ha sex utanför äktenskapet, vilket innebär att man borde vänta till den första bröllopsnatten innan man hänger sig åt livets stora passion - sex. Det kan dock ta många år innan man kan gifta sig i detta land, där fasta arbetskontrakt inte finns att få och en lägenhet kostar lika mycket att hyra som lönen man eventuellt får. Hur många ungdomar klarar av att vänta så länge utan kan inte motstå den förbjudna frukten. Föräldrarna blundar för de vill inte veta vad som händer när de tonåriga barnen inte är hemma. Ungdomarna ger sig ut i en bil och bara där, i mörkret långt ifrån andras nyfikna ögon, kan de unna sig en stunds sexuell närhet. Tur att det fortfarande finns kondomautomater där man anonymt kan köpa kondomerna när mörkret fallit.


Bild: från tysk anti-aidskampanj flickr.com

Tacka vet jag Sverige när det gäller öppenhet. Ingen förälder blir väl överraskad om tonåringen kommer hem med en tjej/kille och stänger in sig på rummet. Kondomautomaterna verkar inte finnas kvar och det kan fortfarande vara genant att köpa kondomer på apotek eller affär. Sverige är ett modernt land och man kan till och med köpa kondomer på nätet. På sajten billigakondomer.se kan både tjejer och killar beställa kondomer och få dem direkt i brevlådan. Kanske man till och med som förälder vill se till att ha kondomer hemma?

En väninna packade ett paket kondomer i sonens ryggsäck när han skulle på skolresa. Han tittade chockad på sin mamma och sade: Vad gör du? Mamman svarade: Du behöver inte använda dem, men de kan vara bra att ha. Om. 





söndag 2 november 2014

Italienarna flyr Italien - 70% väljer Storbritannien

94.129 italienare flyttade ifrån Italien 2013 och det är en ökning med 16% sedan 2012.  70% av dessa valde att låta Storbritannien bli det nya hemlandet, där London förstås är den mest populära staden att bo i. Tyskland ligger på andra plats med 11.731 nyinflyttade italienare, och Frankrike på tredjeplats med 8.400. Italien har ingen framtid att erbjuda. Det är nästan omöjligt att få ett fast jobb och att skaffa boende. På vissa platser i Italien är det fler som dör än de som föds. Man har inte längre råd att bilda familj. Situationen är tragisk.  

Bild: flickr.com MeditateYourLife


Många italienare har flyttat utomlands under årens gång. Argentina är landet där flest italienare bor, Tyskland ligger på andra plats och i Schweiz bor 570.000 italienare. Över 4,5 miljoner italienare bor utomlands och det blir bara fler och fler. I dagens Italien är det många unga italienare som inte ser några framtidsmöjligheter i landet, utan föredrar att flytta utomlands för att kunna klara sig. De flesta som flyttar är under 35 år. Ni som följer min blogg borde inte bli överraskade. Det är snart omöjligt att överleva i detta land - Italien. 

51% av de italienska 30-åringarna får ekonomisk hjälp av sina föräldrar och det tar hårt på ens självförtroende att inte ha råd med eget boende vid en ålder då man förr i tiden redan hade bildat familj. En ung italienare av två är beredd att flytta utomlands för att skaffa jobb. I Italien har man länge pratat om fenomenet "Cervelli in fuga" (hjärnor på flykt), då man refererar till högutbildade italienare som tvingas hitta jobb utomlands för att arbetslösheten är för stor och lönerna för dåliga. Det är inte bara välutbildade italienare som flyr landet, utan det är alla kategorier unga människor. I London kan man få jobb på en bar och leva på det. Det är enklare att få en riktig anställning med kontrakt. Det enda kruxet är väl - att man bör kunna engelska. Många italienare är dåliga på språket och jag är övertygad om att många fler skulle flytta utomlands om de behärskade det engelska språket bättre.

Man klagar på immigrationen till Italien och visst är det ett stort problem. Men det är ändå nästan dubbelt så många arbetare som emigrerar från landet än de som immigrerar. Det är inte lätt att leva i ett land där vart tredje barn är fattigt, enligt Unicef, och där fler människor dör än de som föds. Föräldrar här i Italien kämpar hårt för att barnen ska få en utbildning, då inga studiemedel finns att få, och vill sedan se barnen arbeta. Socialbidrag finns inte för arbetslösa ungdomar, och för att få arbetslöshetsersättning måste man ha haft ett fast arbete i åtminstone 2 år. 

Jag kan inte klandra italienarna för att de överger landet. Jag förstår dem så väl. Men jag kan förstås inte låta bli att undra hur det ska gå i framtiden. Vem ska fortsätta ro denna sjunkande båt? 

Annika

Källor:

http://www.lastampa.it/2014/10/07/italia/cronache/boom-di-emigranti-italiani-le-partenze-doppiano-gli-arrivi-qb4WVnNcUdobbRmfPxb3HI/pagina.html

http://tankarihuvudet.blogspot.it/2014/03/over-halften-av-30-aringarna-i-italien.html

Den italienska tidningen Metro 29 oktober 2014.


söndag 7 september 2014

Är italienarna vidskepliga?

Är italienarna vidskepliga? Vidskepligheten håller nog på att försvinna här i Italien precis som i de flesta länder, men många italienare i min generation eller de som är äldre är vidskepliga. Det är intressant att se hur olika man ser på vidskeplighet i olika länder. Här i Italien lägger man nycklarna på bordet utan problem och om en tårtbit hamnar snett på tallriken så är det ingen som bryr sig. De har ingen aning om att de kanske förblir ogifta i hela sitt liv om inte tårtan serveras rätt!




Bild: https://www.flickr.com/photos/7884586@N03/
Nummer 13 för tur med sig i Italien, bara man inte sitter med 12 personer till vid ett matbord för det gjorde Jesus kvällen när han blev förrådd. Man är däremot väldigt försiktig fredagen den 17 och siffran 17 för otur med sig. När jag låg på BB fanns inte säng nummer 17 utan jag låg i nummer 18. Tur var väl det för allting gick som det skulle!

Bild: flickr.com Dervivaire Tzu Sanquintine
Hornen är en viktig symbol här. Om man riktar en behornad hand mot en annan medmänniska betyder det att han/hon är bedragen. Det är så kränkande att det kan formas världens bilköer om två bilister börjar bråka för att den ene har fått den gesten riktad emot sig. Men samma symbol används till att hålla det onda ögat borta. Det sägs att den blev symbol för hårdrocksmusik på 70-talet då Ronnie James Dio gjorde den i livekonserter. Han hade visst lärt den av sin italienska farmor.

För att hålla det onda ögat långt borta bär många ett rött horn runt halsen eller som armband. Många har ett rött horn hängdes vid bakspegeln för att försäkra sig att slippa bilolyckor. Männen håller det onda ögat borta genom att röra vid testiklarna (det funkar fint även utanpå byxorna) och kvinnorna rör vid det vänstra bröstet med höger hand. Det kan vara bra om man möter en tom begravningsbil eller om man blir varnad för någonting.

Bild: flickr.com Janos Gabor Varga
En sönderkrasad spegel för otur med sig i Italien precis som i Sverige och man ska inte gå under stegar. Om en svart katt korsar ens väg för det otur med sig, så några saker stämmer.

Om man är en ogift kvinna ska man passa sig för att sopa sig på fötterna för det kan stå en dyrt. Man kan förbli single livet ut, en s.k. "zitella". Bor man däremot med sin svärmor ska man se till att inte båda sopar samtidigt för det kan föra otur med sig.

Andra saker som för otur med sig:


  • Öppna ett paraply inomhus
  • Skänka paraplyer, borstar eller speglar
  • Lägga bestick, skor eller andra föremål i kors.
  • Lägga hatten eller mössan på sängen.
  • Spilla salt, peppar eller olja


Som tur är så finns det massor som för tur med sig! Några är:


  • Fågelbajs på kläderna
  • Att få en plånbok i present med ett litet mynt i
  • Att spilla vin på bordet
  • Att ha en sax hängande på väggen 
  • Uttryck en önskan när du ser en regnbåge eller en stjärna som faller
Bild: https://www.flickr.com/photos/fagottino2002/
Pengar


Visst vore det väl fint att få in lite extra pengar? Känn efter om det kliar i handflatan!  Om det är den vänstra handen som kliar, är det pengar på väg in i ditt liv. Om om det är den högra så är det tyvärr du som ska ge någon pengar. Ett bra sätt att försäkra sig om att få mer pengar är att äta massor av linser på nyårsafton! Ju fler linser du äter, desto rikare blir du!

Lycka till!

Källor:

http://nicedie.it/
Släkt och vänner

onsdag 20 augusti 2014

Mobbning via internet


Mobbning och trakasserier har nog alltid förekommit, både bland barn och vuxna. Skolorna börjar nu igen och många barn fasar för den mobbning de utsätts för där.  Det behövs inte mycket för att ett barn blir mobbad, ofta räcker det att man sticker ut lite från mängden. Om man har annorlunda kläder eller kroppsbyggnad än genomsnittet är de där, gamarna, som känner sig levande genom att trakassera andra. Det händer att vuxna blir mobbade på arbetsplatsen. Kanske du har fått en löneförhöjning som någon är avundsjuk på, eller är duktigare än dina kollegor. Avundsjuka är svår att hantera. Det kan börja med att någon pratar bakom ryggen på dig och sluta med att nästan ingen pratar med dig längre. Barn mobbar öppet med elaka ord. Vuxna mobbar ofta med tystnad. Så har vi en ny slags mobbning som kommunicerar med kränkande ord, men utan röst. Internetmobbning.

Bild: flickr.com Yackie Chan
Oftast handlar det om avundsjuka. Man har dåligt självförtroende och försöker hacka ner på andra. Ibland handlar det om svartsjuka. Kanske någon har lämnat ett förhållande och partner börjar trakassera, stalka sitt ex. När vi pratar om mobbning, trakasserier eller stalking vet vi oftast vem vi syftar på. När vi blev mobbade som barn såg vi våra misshandlare i ögat. På en arbetsplats sker det inte lika öppet. Vi vuxna är och har alltid varit fegare än barn. Vi tiger och mobbar med handlingar, eller med tystnad.

Nu blir det mer och mer vanligt med mobbning via nätet. På senare tid pratar man mycket om näthat, särskilt bland kändisar. Det är många som drabbas, ungdomar och vuxna. Internetmobbning kan göras anonymt och det kan vara svårt att hitta förövarna.

Hot på nätet är lika olagligt som på gatan eller på arbetsplatsen. De juridiska termerna för internettrakasserier är exempelvis förtal, ofredande och olaga hot. De är alla straffbara brott. Hot och förtal via nätet blir alltmer vanligt, men det kan vara besvärligt att hitta brottslingen. Man ska förstås anmäla ett sådant brott. På sajten kränkt.se får du bra råd om hur du kan gå tillväga och vad som behövs för att polisanmäla.

Om du känner dig hotad eller förföljd på nätet eller fysiskt kan du också vända dig till ett säkerhetsföretag som CPG Security, som har erfarenhet av att söka utan att synas. I vissa fall kan det vara till hjälp att ha kvalificerade personer som har erfarenhet av att utreda trakasserier.

Det är också bra att vända sig till Datainspektionen, som dagligen tar emot klagomål och tips om nätmobbning. De vill gärna ha följande information:


·         Vem eller vilka ditt klagomål riktar sig mot.
·         Vad du är missnöjd med. Försök att vara så konkret som möjligt.
·         Vad som hänt och när.
·         Skicka gärna med kopior, bilder eller utskrifter av det du klagar på.


Ingen har rätt att kränka någon annan. Att utsätta någon annan för hot är straffbart. Tillåt ingen att göra det mot dig! Om du är ett barn eller ungdom – prata med dina föräldrar eller någon annan vuxen! Om du är mobbad på arbetsplatsen – vänd dig till en fackförening för råd! Om du är mobbad på nätet – försök förstå vem det är som utsätter dig för våld och anmäl!

tisdag 29 juli 2014

Är det dyrt att bli tjock? - Tankar om kost, dieter och trender.

En svensk pojke ställde en intelligent fråga till mig härom dagen. "Är det dyrt att bli tjock?" frågade han. "Det verkar ju jättebilligt att köpa choklad och man blir sugen av reklamen", fortsatte han.

Bild: flickr.com u-o-0024
Den kloka pojken hade rätt. I Sverige ser jag ibland reklam på lösgodis som kostar lika mycket, eller lite, som köttfärs på extrapris, medan lövbiff och aborre är för dyrt för en vardagsmiddag. Till och med fläskkotletter  är dyrare än lösgodis på extrapris! Pojken tyckte också att det var orättvist att barn bara får äta godis på lördagarna medan vuxna får äta när de vill. Sant! I Sverige är sötsakerna en viktig del av många människors liv. Svenskarna har ökat 5 kilo per person i genomsnitt sedan 80-talet och 56% bär på övervikt. Detta trots att fler och fler blir fattiga. Det är inte dyrt att bli tjock...

Bild: flickr.com Let ideas compete
 
Europa har i genomsnitt 52% överviktiga människor. I Italien ligger siffran på 33%. Även i detta medelhavsland är den ökande fattigdomen en av orsakerna till att människor går upp i vikt. Färre och färre har råd att köpa dyra proteiner, som kött och fisk, för att äta sig mätta. Trots att grönsaker och frukt är billiga varor här i Italien, så äter många familjer sig mätta på kolhydrater. Alla behöver vi kolhydrater, men som vi vet så ska de vara en del av näringen, inte den största delen.


 
Renoir Efter Badet 1888


Det var inte så länge sedan det var vackert att vara mullig. Hull var tecken på att man hade tillräckligt med föda hemma medan de fattiga gick magra för att maten inte räckte till. Visst är väl kvinnan på bilden ovan vacker? Eller tycker ni att de magra människorna som går på catwalken med tomma blickar är vackrare? Nåja, smaken är som baken, brukar man säga. Faktum är att det alltid har varit varit omöjligt för majoriteten att uppnå skönhetsidealen, hur mycket man än försöker. Men är det för att se bra ut man borde äta nyttig mat och hålla sig i form? Är inte det viktiga att man mår bra?

Överviktiga människor har lättare att få sjukdomar som diabetes och hjärtproblem och det är en viktig anledning att inte överskrida gränsen till övervikt. Frukt och grönsaker är viktiga komponenter av födan och det är inte dyrt att äta sallad och broccoli i Sverige heller. Å andra sidan är det viktigt att inte äta för lite heller. Ätstörningar som anorexi blir vanligare och vanligare i dagens samhälle, och vi bör vara vaksamma på hur våra barn och ungdomar äter. Den franska skådespelerskan Nolita (nedan) gjorde en kampanj för att väcka uppmärksamhet om anorexi. Hon dog sedan vid 28 års ålder.

Bild: flickr.com Lapilli
 Att röra sig och äta för att man är hungrig tror jag är ett bra recept på välmående. Låt oss äta för att vi är hungriga och se till att vi har matglädje vid bordet. Om man äter mat vid fasta måltider och försöker röra sig så mycket som möjligt mår kroppen bra.

Men visst har pojken rätt! Det borde inte vara så billigt att bli tjock. Mat som kött och fisk borde kosta mindre än godis. Alla borde ha råd till att äta sig mätta och även duka fram proteiner. Vad tycker du?

Tack, fina pojke, för dagens inspiration!

Kram
Annika

Källor:
http://www.ilfattoalimentare.it/obesita-sovrappeso-italia-i-dati-migliorano-epidemia-incidono-cattive-abitudini-alimentari-poco-movimento-riscaldamento.html
http://www.oecd-ilibrary.org/sites/9789264183896-en/02/07/index.html?itemId=/content/chapter/9789264183896-26-en
http://www.metro.se/nyheter/sverige-blir-tyngre/EVHmke!hDA3SIkIR0hMM/

torsdag 24 juli 2014

Gratis rörmokare, är det möjligt? Ja, tydligen i Italien.

Tankar kommer och går, spännande händelser sker hela tiden och om man väntar för länge med att skriva ner dem kan man glömma dem. Därför måste jag skynda mig att berätta det som hände mig idag efter jobbet. Ingenting fantastiskt eller otroligt, utan tvärtom någonting ganska enkelt och ....gammaldags!


Bild: flickr.com_Christopher Greer
 Klockan var ungefär 18 när jag skyndade ut från jobbet och sprang mot bilen. Jag hade bråttom för jag skulle hälsa på en kär väninna på sjukhuset och besökstiden var kl 18.30. Jag öppnade bildörren, slängde väskan på sätet bredvid förarsätet, satte mig och startade motorn. En ung man i 25-årsåldern närmade sig bilen och sade:

"Mi scusi, Signora!" (Ursäkta, frun).

Han var klädd i svarta jeans, en svart t-shirt med tryck på. Han var mörk med kort skägg och mörka glasögon. Han såg inte skrämmande ut, utan ung och modern. Jag undrade ändå vad han kunde vilja men svarade:

"Si?"

Yngligen undrade om jag visste var ett visst kvarter (Torrino) låg och en väg som ligger där. Jag förklarade vägen mycket noggrant eftersom jag själv inte har något lokalsinne och förstår att det kan vara svårt att hitta. Mannen ruskade oförstående på huvudet och frågade om det var långt. Till slut sade jag att jag själv skulle åka den vägen och att han kunde köra efter min bil.

Bild: Privat - jag brukar parkera bredvid detta monument nära jobbet i Rom
Jag erkänner villigt att jag undrade hur det kunde komma sig att en ung man inte har GPS i sin telefon. Alla utom jag verkar ju ha det nu för tiden. Men, tänkte jag, så här var det förr i tiden (typ för 5 år sedan) när man inte hittade fram. Då frågade man efter vägen och ofta följde man efter någon. Men nu känns det lite obehagligt när någon närmar sig bildörren. Det händer att folk blir bestulna och jag brukar alltid låsa bildörren när jag kör här i Rom. Jag skakade av mig dessa tankar och körde iväg.

Mannen följde efter och när vi närmade oss platsen han frågat efter parkerade jag vid trottoaren, klev ur bilen och sade att nu var vi framme. Mannen var så glad och tacksam och jag kände mig nöjd. Jag hade gjort dagens goda gärning.

Jag satte mig i bilen igen och skulle just köra iväg när bilen bakom mig tutade. Det var den unge mannen. Han gav tecken med handen att jag skulle vänta. Jag såg honom kliva ur bilen i backspegeln och sneglade snabbt på väskan i sätet bredvid mig. "Vad ska jag göra", tänkte jag? "Ska jag låsa in mig, slänga väskan på golvet eller gå ur bilen för att höra vad han vill? "Jag hann inte bestämma mig förrän mannen knackade på bilrutan, inte den på min sida utan den där väskan låg. Jag öppnade tveksamt rutan. Mannen stoppade in huvudet just där min väska låg. Han hade kunnat ta den på någon sekund. Men i stället sade han:

"Signora, det var så oerhört snällt av dig att visa mig vägen. Behöver du en rörmokare? Jag vill så gärna återgälda tjänsten du gjorde!"


onsdag 16 juli 2014

Facebook - socialt eller inte? Min erfarenhet

Många säger att människor blir mindre och mindre social på grund av sociala medier. Man behöver inte träffas längre, utan sitter gärna hemma i soffan och chattar med okända människor. Kanske det är sant, men i mitt fall är det tvärtom. Tack vare sociala medier har jag fått många nya kontakter i det verkliga livet - eller IRL, som det heter på facebookspråket. Jag vill återge några av de erfarenheter jag varit med om, tack vare en facebookgrupp för svenskar i Italien. Det började för en tid sedan...



Sociala medier är ett fantastiskt instrument om man använder dem på rätt sätt. Jag har själv ett rikt socialt liv och träffar många vänner i området där jag bor, men jag älskar ändå att tillbringa några timmar i veckan åt ett socialt liv i sociala media. Idag vill jag berätta om en grupp i Facebook för svenskar i Italien. Vi skriver ofta synpunkter, berättar hur vi trivs, ger varandra råd om hur man ska klara byråkratiska svårigheter och annat smått och gott. Vi skrattar ofta åt varandras inlägg och det händer att vi kollar om någon i gruppen ska på samma flyg till Sverige. 

Jag har haft turen att träffa några av dessa människor, som bor i olika delar av Italien. Den första jag träffade var Annika Hagdahl Manni, som kom och hälsade på mig i Rom. Hon bjöd mig sedan hem till sig i södra Italien. Annika jobbar som översättare och stortrivs i Italien. Jag tillbringade en underbar helg med henne och hon visade mig vackra platser! Hon tog mig till stränder runt Gallipoli och visade mig en fantastiskt vacker solnedgång i den lilla havsstaden Nardò. Hon tog med mig på promenader i svala olivlundar och vi pratade länge och mycket. Det var som om vi alltid hade känt varandra.


Annika & Annika i Apulien

Nästa person jag träffade var Jessica. Hon bjöd mig till sitt födelsedagskalas i en vacker by utanför Rom. Jessica har en mycket intressant blogg om italiensk mat: 
http://tuscasblogg.wordpress.com/ och vi har ofta gett varandra råd om bloggar, delat synpunkter och deltagit i livliga diskussioner i vår facebookgrupp. Det var härligt att träffa henne IRL!

Så hade jag planerat in en resa till Venedig med yngsta dottern. Jag hade aldrig sett Venedig och när dottern kom med förslaget att vi skulle åka dit en helg nappade jag direkt. Jag bokade ett rum och flyg via internet. Jag hann knappt berätta detta för gruppen så skrev  vännen Desirée från staden Padova att hon gärna ville komma till Venedig för att träffa mig och guida oss runt! Sagt och gjort!


Annika & Desirée i Venedig
Vi kom fram till Venedig en fredag kväll och hyrde en fantastisk lägenhet med Venetianska möbler precis i centrala Venedig. Vi hade då ingen aning om att vi dagen efter skulle få träffa världens bästa guide! På lördag kl. 10 fick jag äntligen träffa min facebookvän Desirée och hon tog oss med på en lång tur runt i Venedig! Hon hade bott där när hon studerade på stadens universitet och tog oss med på en mycket intressant vandring. Hon bjöd oss på fika på stadens mest kända café och vi åt en härlig lunch tillsammans! Hon visade dessutom  hur man kan ta en kort men billig tur med en gondola!



När jag var liten och väldigt ung hade jag brevvänner. Jag skrev bl. a. ofta till en tjej i Torino i norra Italien och vi träffades ibland. Nu kan man skriva till människor i realtid och att resa har blivit så mycket billigare. Jag ser redan fram emot nästa resa!