onsdag 16 oktober 2013

Lampedusa – ett europeiskt problem?


Av de personer som anlände till Italiens gränser under 2011, fortsatte 571.000 till Tyskland, 210.000 till Storbritannien, 87.000 till Sverige, 75.000 till Holland och 58.000 stannade kvar i Italien.De flesta flyktingar fortsätter alltså sin resa till andra länder, och det är förstås en av anledningarna till att man här i Italien känner att Europa borde hjälpa till mer. Man behöver pengar och andra resurser.  

                                    Foto: Tommaso della Longa - croce rossa italiana IFRC

Jag undrar vad de stackars människorna hoppas på när de sätter sig i fullproppade båtar och kommer till Italien från Afrika. Hoppas de på en bättre framtid? Vet de vilka otroliga risker de tar när de börjar sin resa? Svaret är nog ja på båda frågorna. Men när man  är riktigt desperat gör man vad som helst för att överleva. När man lever i ett land där kriget härjar och där man ser vänner och släktingar dö, vill man kämpa för sitt liv. I många fall är det enda sättet att ha en chans att överleva att fly.
Som vi ser är det inte alla som kommer fram med livet i behåll. Sedan 1988 är det minst:

  • 19.142 personer som dött medan de försökt ta sig till den europeiska gränsen. 2.352 bara under 2011.
  • 6.707 har dött på Sicilien under de senaste 10 åren.
  • 25% av de som sökte asyl, gjorde det i Tyskland. Under 2012 var det sammanlagt 272.208
  • 30.100 flyktingar nådde Italien via havet från januari till oktober 2013. Hälften var från Syrien och Eritrea.
Så länge jag minns har jag sett bilder av dessa flyktingar i nyheterna på TV, och läst om dem i tidningar, och lika länge har jag lidit med dem. Hundratals människor har räddats av kustbevakningen i oktober månad nu i år, och även människorna på denna ö har varit fantastiskt hjälpsamma och generösa. Bagaren Adriano Argento berättar för Il Giornale att tusentals flyktingar går runt på ön i väntan på sitt öde och de kommer ofta in på hans bageri och ber om en bit bröd eller pizza. ”Jag har aldrig dragit mig undan”, säger Adriano. ”Det jag upplevde igår (den 4 oktober när 339 personer druknade) var det värsta jag någonsin varit med om. Aldrig har jag sett en sådan skräck och sorg i någons ögon.”
Många människor på Sicilien hjälper, stöttar och ger vad de har. Gör Europa det?


Skicka en kommentar