Krisen drabbar Electrolux i Italien - Innebär det polska löner?

Idag började strejken  mot Electrolux nedskärningar i Italien, den s.k. ”Polenplanen”. C.a 500 personer protesterade idag utanför företagets fabrik i Solaro (Milano). Ett av företagets förslag för att kunna fortsätta med verksamheten är att minska lönerna från 1.400 euro till 700-800 euro i månaden. Kan man leva på så lite?

                                          Bild: flickr.com Sarasx. Bilden är från 1 maj 2010. 

Ett av mina problem har alltid varit att jag oftast förstår båda parterna i en tvist. Även nu ser jag hur krisen drabbar Italien och läser om hur företag tvingas stänga. En del entreprenörer har gått så långt att de tagit sitt liv efter att deras företag har gått i konkurs. Nu är det Electrolux tur att drabbas. 98 miljoner euro ska investeras för att få företaget på fötter igen. Tidningen Metros rubrik i morse var skrämmande: ”Antingen accepterar arbetarna polska löner eller så stänger vi.” Företaget har  4 fabriker i Italien och idag tjänar de anställda c:a 1.400 euro i månaden. Jag läser fler tidningar; bl.a. la Repubblica och Il Messaggero. Man föreslår 6 timmars arbetsdag och en lönesänkning med 8% på nettolönen. Frågan kvarstår: Kan man leva på en sådan liten lön?

Det svenska företaget klargör att man talar om en lönesänkning med 3 euro i timmen och att det totalt blir 130 mindre i månaden, men man föreslår ju också att sänka arbetstimmarna 2 timmar om dagen så det blir ändå en stor skillnad på lönesedeln.

Det är klart att man lätt kan förutse vad som skulle hända i så fall. För att en familj ska kunna överleva med en sådan låg lön, måste man skaffa fler inkomster. Jobbar man i 6 timmar om dagen har man tid att jobba extra. Det måste redan många italienare göra för att klara ekonomin, men om denna plan går  igenom skulle svart arbete öka enormt på dessa orter.

I morgon kommer Electrolux chefer att träffa fackföreningen och minister Flavio Zanonato, som idag garanterade i ett radioprogram i ”Radio 24”att man inte kommer att stänga. I alla fall inte fabriken i Porcia.

Jag håller tummarna både för de anställda och företaget!

Ett stort tack till den svenska sjukvården.

För många år sedan, nämligen 1985, tog jag med en italiensk politiker till Sundsvalls sjukhus där min morfar var inlagd. Redan när vi kommit in på bottenvåningen uttryckte politikern sin häpnad över själva byggnaden med  dess kafé, blomsterhandel, affär, hårfrisör och mycket mer. När jag sedan tog med henne upp till rummet där min morfar låg, blev hon ännu mer imponerad. Personalen gick in och hälsade på honom. Han hade radio vid sängen och allt var mycket modernt och fint. Det förvånade henne också att han fick använda sjukhusets kläder så att min mormor inte behövde ta med pyjamas och handduk för tvättning.

                                          Bild: wikimedia Mikael Ejdemyr

29 år hade alltså gått sedan jag sist satte min fot på ett svenskt sjukhus, när min mamma nu insjuknade och jag åkte upp till Borås för att se hur det var med henne. Mycket hade jag hört om om den svenska sjukvården. Det är kanske sant att den förvärrats under de  sista åren, men för mig var det som att komma in på ett hotell.

Jag har vi fler tillfällen varit inlagd på italienska sjukhus. Det fantastiska här i Italien är att det är alldeles gratis att ligga på sjukhus. Maten är mycket god, fast det tycker förstås inte alla italienare, vars släktingar ofta tar med sig hemlagad mat när de hälsar på. Personalen är oftast underbar och jag har inte mycket att klaga på efter alla sjukhusvistelser jag har varit på.

Men de går inte att jämföra med de svenska sjukhusen. Sedan min mamma blev inlagd på Södra Älvsborgs sjukhus kunde jag dagligen ringa upp på avdelningen och prata med ansvarig sköterska eller underläkare. Vänligt gav de mig uppdateringar på hennes hälsotillstånd. Min mor försäkrade mig att hon blev väl omhändertagen men jag beslutade mig ändå att åka upp för att se hur hon mådde.

Vänligheten som mötte mig var fantastisk.  Jag ska nu inte gå in i detalj hur väl omhändertagen  min mor var av personalen, men hon var själv otroligt nöjd. Det kostar visst 80 kronor att ligga på sjukhus i  Sverige, men man behöver inte ha med pyjamas eller tvål. Man kan duscha när man vill och har tillgång till TV. Maten är fantastisk och man får flera rätter att välja mellan.

Jag fick mig en tankeställare. Hur gör de italienare som inte har släktingar som tvättar deras kläder eller kommer med andra tillhörigheter? Är det så att de som inte har barn eller släktingar alltid har vänner som ställer upp? Kanske. Det vore förstås fint. I Sverige är många människor ensamma och det är fint att man faktiskt kan man klara en sjukhusvistelse själv, tack vare en bra organisation och personal.

Färdtjänst är också någonting man saknar i Italien. Tänk att bli hämtad på avdelningen där man man ligger och få skjuts ända hem, och det för en väldigt liten summa!

Ett stort tack till Sveriges sjukhuspersonal, särskilt de på sjukhuset i Borås – Södra Älvsborgs Sjukhus. Tack! 

Barnet kan snart få bära mammans efternamn - Italien på väg mot jämlikhet?

I Italien får det nyfödda barnet alltid faderns efternamn om han erkänner sig vara far till barnet. När ett par gifter sig kan  lyckönskningen lyda: "Grattis och gossebarn!"  Ett italienskt par ville ge mammans efternamn till barnet, men lyckades inte driva igenom sin önskan i Italien. De gick då till Europarådet i Strasbourg och vann! Italien får så lov att ändra lagen. Kanske detta är ett steg mot jämliket i Italien? Det hoppas jag.

                                                      Bild: flickr.com Davide Dusk fotograf

Det gäller att aldrig ge upp om man tror på någonting. Alessandra Cusan och hennes man Luigi Fazzo hade begärt att dottern skulle få mammans efternamn vid födseln. 15 år och 2 barn senare har paret vunnit denna seger, men för att kunna göra det fick de gå till en annan myndighet än den italienska - de vände sig till slut till Europarådet i Strasbourg. De italienska myndigheterna hade alltid avfärdat parets ansökan. Europarådet anser att Italien bryter mot två viktiga lagar om mänskliga rättigheter, artikel nr. 8 om respekt för familjens privacy och nr 14 som förbjuder diskriminering. Domen kommer att bli definitiv om  3 månader men säger klart att Italien måste ändra på denna lag. Alessandra och Luigi är förstås mycket glada över detta och det är jag också.

Jag har en väninna som i hela sitt liv fått tagit stötar för sitt efternamn. Hon heter Troia och i Italien är det ett ord man använder för att tala om prostituerade, efter Helena i Troja. Den enda ändringen den italienska staten lät henne göra var att lägga till en accent på bokstaven i så att uttalet blev annorlunda. Tänk om hon hade kunnat välja moderns efternamn i stället! 

Tänk på alla stressade mödrar som bara fött flickor och varit tvungna att höra från sina mäns familjer att "nu tar vår ras slut". Jag vet, det låter som på medeltiden men sådan händer faktiskt än idag i Italien på sina ställen. 

Jag har alltid rasat inombords när jag hört italienarna ropa: "Auguri e figli maschi!" (Grattis och gossebarn/sönermedan de kastat ris på bröllopspar utanför kyrkorna. Förhoppningsvis är det snart slut på det, även i södra Italien. Jag håller tummarna för detta och blir helt skräckslagen när jag läser tidningen Metros intervju med advokaten Annamaria Bernardini De Pace som säger att principen är rätt men att denna lag kommer att skapa konflikter. Jag tänker att om ett par inte ska kunna komma överens om barnets efternamn, hur ska de då kunna klara dess uppfostran? 

Senator Anna Finocchiaro (PD) tar nyheten mycket positivt enligt tidningen la Repubblica. Jämställdhet börjar med språk/uttryckssätt (italienska linguaggio), tweetar hon.

Visst känns detta lite gammaldags, men vi får ta det som en mycket positiv nyhet. Snart blir Italien kanske lika jämställt som andra europeiska länder:

I Storbritannien kan paret välja om de vill ge barnet moderns, faderns eller båda föräldrarnas namn. Om barnet föds utanför äktenskapet, och fadern inte vill använda sitt,  kan modern välja om hon vill använda sitt eller ett annat namn som hon själv kan välja.

I Spanien får barnet faderns första efternamn följt av moderns första efternamn. Inget barn har därför hela faderns efternamn.

I Frankrike kan föräldrarna välja pappans, mammans eller bådas efternamn. Man använder dubbelt efternamn i bokstavsordning om föräldrarna inte kan komma överens om vilket efternamn man ska använda.

I Tyskland väljer paret vilket efternamn de ska ha som familj när de gifter sig, kvinnan, mannens eller så kan var och en ha kvar sitt. Alla barn ska sedan ha samma efternamn. Om man inte kommer överens så väljer domaren en förälder som får bestämma barnens efternamn.

I Sverige får ett nyfött barn automatiskt samma efternamn som sina föräldrar om de är gifta och har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn men äldre syskon får det nyfödda barnet samma efternamn som syskonet. I alla andra fall får barnet det efternamn som föräldrarna anmäler till Skatteverket. Anmäler inte föräldrarna något efternamn inom tre månader från barnets födelse får barnet moderns efternamn.

Vad tycker ni?

Källor: la Repubblica, Metro, skatteverket.se

Jul i Italien

Snart är det Jul igen. Hur firar man Jul i Italien?

                        Bild: flickr.com ViaggioRoutard

På Julafton medan de flesta svenskar sitter och tittar på Kalle Anka avslutar italienarna sin arbetsdag. De flesta jobbar halvdag på Julaftonen för att hinna köpa de sista läckerheterna till kvällens middag. 

Trots att man kanske inte känner av julstämningen på samma vis som i Sverige så känns julens innebörd starkt i Italien. Man pyntar inte lika mycket som i Sverige. Det kan räcka med en julkrubba och en julgran och man byter inte gardiner och dukar.

De riktigt katolska italienarna fastar hela dagen på julaftonen, andra äter en smörgås eller liknande. Men ingen äter kött. Av religiös tradition avvarar man all lyx, som till exempel kött, tills Jesusbarnet föds på julaftonskvällen. Men då firar man!

Som vanligt är maten huvudpunkten och de italienska husmödrarna ägnar flera timmar i köket. Köket varierar från region till region men fisk ingår i alla rätterna. Det finns ingen rätt som är ett måste. Man börjar äta sent. Middagen börjar vid 21-tiden i de flesta fall och man börjar då med en antipasto bestående av olika fisksorter, ost och grönsaker. Sedan följer en pasta- eller risrätt med fisk som till exempel musslor, scampi eller helt enkelt tonfisk. Fisk till varmrätt ska det vara, med grönsaker till. Klockan 24 öppnas julklapparna tillsammans med en flaska Spumante och man skär av julkakan "Panettone". Det är en kaka som man bara äter vid Jul, fylld av russin och torkad frukt. För de som inte gillar innehållet kan man köpa en "Pandoro" i stället, som är utan fyllning.

På Juldagen samlas man igen. Då äter man kött. Lunchen klockan 13 består av minst tre rätter; lasagne eller liknande brukar vara den första, som följs av varm kötträtt, grönsaksrätter och ibland klyftpotatis. Panettone och pandoro står på bordet igen.

Kyrkorna är fullsatta under dessa helgdagar. Om du vill ha sittplats i en katolsk gudstjänst på en juldag får du se till att komma en kvart innan den börjar. Hinner man inte det, kan man vänta till nästa. De flesta kyrkor har 4-5 gudstjänster vid olika tidpunkter.

Firandet med julklappar på julafton är egentligen en modern sed i Italien. Till bara för några år sedan, bytte man presenterna på trettondagen för det var då som de tre vise männen kom fram till Jesus. Nu har traditionerna förändrats lite men man firar fortfarande trettondagen. Alla italienska barn väntar då på en gammal häxa, liknande den svenska påskkärringen, som kommer flygande in genom skorsstenen och lägger karameller och presenter i de i förväg uthängda sockarna.

Tidigare publicerad i Sourze.se

Italiens Big Brother gick upp i rök

Det finns de som hoppas att detta blir slutet för den italienska versionen av Big Brother. Huset på 1.700 kvadratmeter som deltagarna skulle flytta in i har bokstavligen gått upp i rök.

                       Bild: flickr.com CARRAMMERDA (bilden föreställer någonting annat)

Natten mot den 14 december brann villan, som skulle användas till nästan säsong av Big Brother, ner till grunden i den stora filmstaden Cinecittà. Det var den tredje branden på  kort tid i filmstaden, skriver den italienska tidningen la Repubblica. Det tog hela natten att släcka branden.

Det är mycket möjligt att branden var anlagd och man håller nu på och undersöker saken. Helt klart är att skadorna kommer att ha stora ekonomiska konsekvenser för producenterna. Den 23 januari 2014 skulle man ha börjat sända den trettonde säsongen av programmet.

Redan tidigt idag såg jag de första kommentarerna av lättnad över att slippa detta program på facebook. Jag håller med om att programmet är helt utan kulturell mening, som de flesta reality shows, men tycker att det är skrämmande att en stor filmstad som Cinecittà ska kunna fatta eld så lätt. 

Kommer detta att stoppa programmet? Antagligen inte. Man söker redan efter ett alternativ till huset som brunnit ner.

http://www.repubblica.it/cronaca/2013/12/14/news/roma_brucia_la_casa_del_grande_fratello_in_fumo_la_tredicesima_edizione_del_reality-73550490/?ref=HREC1-14

Startpaket - om att bli mamma i Finland

I dag läste jag ett underbart inlägg i en italiensk blogg. Det handlade om hur det är att bli mamma i Finland. De finska mammorna verkar vara de lyckligaste i världen. Jag tror inte att det bara beror på paketet de får av staten när de väntar sitt första barn, men det är förstås en härlig tradition. 

                     

                              

                                      Bild: flickr.com Hildevk

För länge sedan var Finland ett fattigt land och staten beslutade 1938 att hjälpa blivande mödrar genom att skicka dem ett paket, en låda av kartong full av saker om kunde behövas till det nyfödda barnet. Finland var redan då långt före många fattiga länder i dagens samhälle, och traditionen fortsätter. Även idag får de finska mödrarna ett paket av staten som innehåller det mesta man kan behöva när man välsignas med ett nyfött barn.

I Finland är barndödligheten mycket låg och det finns de som säger att denna låda har bidragit till att sänka den. Syftet med den är nämligen också att det nyfödda barnet ska kunna sova i den, och många föräldrar väljer att låta barnet göra det. Vi vet ju hur farligt det är att låta barnet sova mellan föräldrarna.

Innehållet har varierat under åren. Ett tag fanns nappflaska och napp med, men  togs bort för att uppmuntra mödrarna att amma. Under en kort period innehöll lådan engångsblöjor, men de har nu bytts ut mot tygblöjor för att respektera miljön. På 30- och 40 talet fanns tyg med så att mödrarna kunde sy kläder, på 50 talet började man lägga i färdigsydda kläder. På 60-talet kunde man t.o.m. hitta en sovsäck i paketet!

Idag kan den gravida mamman  välja om hon vill ha paketet eller ett bidrag på 140 euro i stället, men 95% väljer paketet. I vissa fall väljer man pengar om man redan har kläder och annat innehåll man kan återanvända från tidigare barn. 

Vi vet ju dessutom att de finska skoleleverna har mycket bra resultat. Kanske det beror på att de börjar att läsa tidigt? Redan i startpaketet finns en sagobok med.

Jag skulle önska ta med de italienska politikerna på studieresa till Finland :)


http://virtualblognews.altervista.org/perche-i-bambini-finlandesi-dormono-nelle-scatole-di-cartone/25815813/

Tack Nelson Mandela!

Jag skulle vilja tacka hjälten Nelson Mandela för allt han gjort för mänskligheten. Med näbbar och klor har han slagits för mänskliga rättigheter och spridit hopp till oss alla. Denna bild har suttit på väggen i mina döttrars rum så länge jag kan minnas, och varit en symbol för oss. Jag minns ännu hur han kom ut ur fängelset med ett leende. Han hade blivit orättvist behandlad, suttit fängslad i 27 år, men log mot sitt folk när han kom ut!

Jag minns hur jag led av att se dokumentärfilmer från Sydafrika som barn. Man visade hur de svarta var tvungna att åka med andra färdmedel än de vita, gå i andra skolor, äta på andra restauranger osv. Jag tyckte det var fruktansvärt. Det var tidigt 70-tal och tårarna rann på mina kinder när jag såg hur polisen i Johannesburg arresterade en svart man i sitt hem, för att man upptäckt att det fanns en vit person i hans släkt, kanske en mor- eller farförälder. Jag tänkte: Detta får inte fortsätta! Är människan galen? Detta måste få ett slut. Det skulle ta många år innan apartheid försvann och det skulle kanske aldrig ha hänt utan  den här mannen , Nelson Rolihlahla Mandela eller Madiba.

Sharpevillemassakern 1960 gjorde att världen fick upp ögonen för apartheid och började fördöma den. FN antog en resolution som kritiserade rasåtskillnad och sände Dag Hammarskjöld till Johannesburg. Flera länder bojkottade varor från Sydafrika vilket slog hårt mot landets ekonomi. Men det skulle ta många år innan rättvisan skulle vinna.

Mandela arresterades 1962 men lyckades kommunicera med ANC från fängelset. 1980 publicerade de följande budskap från honom:

"Förena! Mobilisera! Fortsätt kampen! Mellan städet av en förenad massaktion och hammaren som är den väpnade kampen kommer vi att krossa apartheid!"

Han kämpade med glöd och tro och ingenting kunde få honom att ge upp kampen. 1985 avstod han från ett erbjudande om frigivning i utbyte mot att ge upp den väpnade kampen. Mycket gjordes för att väcka uppmärksamhet om Mandela, inte minst inom musikvärlden. 1984 skrev Jerry Dammers sången "Nelson Mandela", också känd som "Free Nelson Mandela". Gruppen Simple Minds skrev sången  "Mandela Day" till Mandelas 70-års dag och framförde den på  Wembley stadium den 11 juni 1988. Denna sång blev en stor framgång och man sjöng den i hela världen 24 timmar om dygnet. Mandela fortsatte vara fängslad till dess att en internationell kampanj med sloganen Befria Nelson Mandela kulminerade i hans frigivning i februari 1990.

Han log när han befriades. Han gav hopp till oss alla. Han blev president 1994 och apartheid avskaffades. Han uppfyllde sin dröm om att alla skulle ha samma rättigheter i hans hemland. 

Tack Madiba! Du bevisade att allt är möjligt!

Sång Nelson Mandela Jerry Dammers

Sång: Simple Minds Mandela Day Wembley

Källa: wikipedia